Jag är en virkoholic!
Det är bara att erkänna: Jag är en virkoholic! Det kände jag av ordentligt i söndags, när jag hade så ont i fingrarna så jag inte kunde virka. Det var jättejobbigt, men min katt blev glad. Han blir lite sotis på virkningen.
Idag har jag tagit de senaste alstren och lagt på blockning. En liten mandaladuk, en duk med hjärtan och en löpare. Löparen blev lite för bred. Jag tror jag använde för stor virknål, så jag har börjat på en ny.
Det är första gången jag tar mig tid att göra det, och jag tycker det var lite krångligt. Svårt att få till helt raka kanter. Men det blir nog tillräckligt bra.
Idag blev jag uppringd av min läkare på VC och pratat med henne om smärtlindring.
Tänk att det ska vara så svårt för dem att förstå! Varje gång får jag samma svar: Du måste röra mer på dig så kommer du bli bättre. Men hur ska jag kunna röra på mig mer än nu? Jag sitter redan i rullstol pga smärtorna i rygg och bäcken. Det borde väl inte vara så svårt att fatta att jag behöver smärtlindring om jag ska kunna röra mer på mig.
Men jag tror jag fick henne att förstå, så nu skulle hon ringa till smärtkliniken, för hon tyckte som jag att det är lite konstigt att de bara avslutar mitt ärende utan att jag fått hjälp. Hon skulle ringa tillbaka imorgon. Hoppas, hoppas, att jag äntligen ska få hjälp!
Mera virkning:
Har lyckats virka en toffel! Jag är så stolt!
Nu ska jag bara gå till en likadan.
Tänkte göra några i flera olika färger. Kanske någon som vill ha?
Tjing